Sida1 segelbåt
Barkarna
Sida2 segelbåt

Om de olika båttyperna

Den svenska benämningen på större skeppsbåtar var under 1500 - 1700-talet esping. Under 1800-talet försvann begreppet. De äldsta skeppsbåtar som kunnat knytas till ett bestämt fartyg är Wasas.

Under 1800-talet och första hälften av 1900-talet delades skeppsbåtar upp i bland annat storbåtar, barkasser, slupar, giggar, jollar, snipor, ekor, ångbarkasser, ångslupar, och senare också motorbåtar. Dessutom fanns det också valbåtar och andra typer av livbåtar. I hamnar och varv användes salslupar, varvsjollar, travalibåtar, avisobåtar, lanchor, pråmar, pontoner, vattenskutor, och läktare.

Båtarna byggdes fram till 1900-talets mitt nästan uteslutande i trä och var utformade efter påverkan av såväl lokala båtbyggartraditioner som nationella och internationella företeelser. Skeppsbåtar var i motsatts till allmogebåtar byggda efter mer eller mindre detaljrikt utförda ritningar.

Travalibåt

Var först en benämning på båt hörande till örlogsfartyg vilken i storlek kommer barkassen närmast, dvs. en större skeppsbåt. Senare blev det ett samlingsnamn på arbetsbåtar och arbetsfartyg som användes vid örlogsvarven för transport av proviant mm.

Avisobåtar

Var små båtar som följde flottan och användes för att sända underrättelser brev och order.

Barkasser

var storbåtar och användes för transport av folk och materiel vid landstigning, kunde vara bestyckade med en eller två kanoner. Riggen bestod av två master, stor och gäckmast med två loggertsegel, storsegel och gäck samt en klyvare. I barkassen stuvades en av sluparna.







Sida 3